På det internationella planet
Europa i en globaliserad värld – den yttre dimensionen av frihet, säkerhet och rättvisa
Den växande betydelsen av relationerna med tredjeländer i fråga om säkerhet och rättvisa har lett till att många avtal slutits (t.ex. avtalet mellan EU och USA om ömsesidig rättslig hjälp och om utlämning från oktober 2009, olika avtal om underlättande och liberalisering av viseringar, avtal om underlättande av viseringar och om återtagande). Med stöd i den förenklade institutionella ramen i Lissabonavtalet är avsikten med Stockholmsprogrammet att utveckla samarbetet med tredjeländer:
■ Stärkt yttre dimension
Med tanke på vikten just nu av unionspolitikens yttre dimension inom området med frihet, säkerhet och rättvisa bör denna politik bättre integreras i unionens allmänna politik, främst i unionens utrikespolitik. Prioriteringarna för de yttre åtgärderna kommer att tjäna som utgångspunkt för prioriteringen bland arbetsuppgifterna för de behöriga unionsbyråerna (Europol, Eurojust, Frontex, Europeiska polisakademin, Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk och det europeiska stödkontoret för asylfrågor ).
Antagandet av Lissabonfördraget erbjuder nya möjligheter för unionen att agera mer effektivt i sina yttre förbindelser.
Antagandet av Lissabonfördraget erbjuder nya möjligheter för unionen att agera mer effektivt i sina yttre förbindelser. Europeiska utrikestjänsten kommer att möjliggöra samstämmighet mellan de klassiska instrumenten för utrikespolitik och de inrikespolitiska instrument som har en viktig yttre dimension, till exempel de som gäller frihet, säkerhet och rättvisa. Beviljande av särskild behörighet inom området med frihet, säkerhet och rättvisa kommer att ge mervärde åt unionens delegationer i strategiska partnerländer.
■ Mänskliga rättigheter
Unionens värden bör främjas och internationell rätt bör strikt iakttas och utvecklas
Lissabonfördraget erbjuder unionen nya instrument vad beträffar skydd av de grundläggande rättigheterna, både internt och externt. Unionens värden bör främjas och internationell rätt bör strikt iakttas och utvecklas. Man bör ta hänsyn till kopplingen mellan de inre och yttre aspekterna av de mänskliga rättigheterna, t.ex. när det gäller principen om "non-refoulement" eller tillämpningen av dödsstraff hos unionens samarbetspartner.
■ Samma prioriterade teman men nya verktyg
De centrala teman som prioriteras i strategin för detta område förblir desamma, dvs. terrorism, organiserad brottslighet, korruption, narkotika, utbyte av personuppgifter i en säker miljö och hantering av migrationsströmmar. Kampen mot människohandel och människosmuggling behöver intensifieras.
■ Avtal med tredjeländer
Lissabonfördraget erbjuder nya effektivare förfaranden för att ingå avtal med tredjeländer. Unionen behöver bland annat mer enhetliga lagstiftningsramar för överföring av personuppgifter till tredjeländer i brottsbekämpningssyfte. En mall för ramavtal kan skapas med centrala inslag som ska vara allmänt tillämpliga när det gäller skyddet av uppgifter.
■ Geografiskt prioriterade områden
Unionen bör fortsätta att främja de europeiska och internationella normerna och ratificeringen av de internationella konventionerna.
Unionens verksamhet på det utrikespolitiska området bör särskilt inriktas på dess viktigaste partner, i synnerhet kandidatländerna och de länder som har utsikter att gå med i EU, länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, EES-/Schengenländerna, USA, Ryssland och andra länder eller regioner som prioriteras på grund av deras betydelse för unionens strategiska prioriteringar.
■ Internationella organisationer och främjande av europeiska och internationella normer
EU upprepar sitt engagemang för effektiv multilateralism som komplement till bilaterala och regionala partnerskap med tredjeländer och regioner. Unionen bör fortsätta att främja europeiska och internationella normer och ratificering av internationella konventioner, särskild de som utvecklats under ledning av FN, Europarådet och Haagkonferensen för internationell privaträtt.