Gå till innehåll
E-postabonnemang

Det östliga partnerskapet

Översikt

Det östliga partnerskapet ska fördjupa den politiska associeringen och den ekonomiska integrationen med Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland

EU:s förbindelser med Georgien

EU erkänner Georgiens ledande roll inom det östliga partnerskapet

EU:s förbindelser med Vitryssland

EU fördjupar sitt kritiska engagemang i förbindelserna med Vitryssland genom väl avvägda, ömsesidiga åtgärder

EU:s förbindelser med Moldavien

Under 2014 gjordes betydande framsteg i förbindelserna mellan EU och Moldavien i och med viseringsliberaliseringen och associeringsavtalet

EU:s förbindelser med Armenien

EU och Armenien gör stora framsteg när det gäller att fördjupa samarbetet inom ramen för partnerskapet

EU:s förbindelser med Azerbajdzjan

EU diskuterar närmare förbindelser med Azerbajdzjan

EU:s förbindelser med Ukraina

Ukraina har gjort framsteg i sin europeiska integrationsprocess samtidigt som EU har stärkt sitt program för stöd till landet

Infografik över Towards a stronger Eastern Partnership

Infographic - Towards a stronger Eastern Partnership Se fullständig informationsgrafik

Vad är det östliga partnerskapet?

Det östliga partnerskapet syftar till att stärka den politiska associeringen och den ekonomiska integrationen av sex partnerländer i Östeuropa och Sydkaukasien:

  • Armenien
  • Azerbajdzjan
  • Vitryssland
  • Georgien
  • Republiken Moldavien
  • Ukraina

Ryssland och Turkiet ingår inte i det östliga partnerskapet eftersom båda länderna har fått en annan status i sina förbindelser med EU:

  • Turkiet – anslutningsland
  • Ryssland – strategiskt partnerskap

Det östliga partnerskapet är en specifik östlig dimension av den europeiska grannskapspolitiken. Genom den europeiska grannskapspolitiken samarbetar EU med sina grannar i söder och öster för att uppnå närmast möjliga politiska associering och största möjliga ekonomiska integration.

Varför ett östligt partnerskap?

Säkerhet, stabilitet och välstånd, demokrati och rättsstatsprincipen i Östeuropa och Sydkaukasien är en prioritering för EU.

I juni 2008 uppmanade Europeiska rådet kommissionen att utarbeta ett förslag till ett östligt partnerskap för att stödja regionalt samarbete och stärka EU:s förbindelser med grannländerna i öster.

Till följd av konflikten i Georgien och dess återverkningar på den regionala stabiliteten begärde Europeiska rådet vid sitt extra möte den 1 september 2008 att detta arbete skulle skyndas på.

Inrättandet av en enhetlig politisk ram i förhållande till de länder som blev EU:s nya östra grannskap blev nödvändigt.

Det östliga partnerskapet inleddes 2009 som ett gemensamt initiativ mellan

  • EU
  • EU-länderna
  • sex partnerländer i Östeuropa och Sydkaukasien: Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Republiken Moldavien och Ukraina

Differentiering och delaktighet

EU är fast beslutet att upprätthålla ett starkt, differentierat och ömsesidigt fördelaktigt samarbete med alla sex partnerländer inom det östliga partnerskapet, oberoende av deras individuella ambitionsnivå när det gäller förbindelserna med EU.

I utbyte mot politiska och ekonomiska reformer erbjuder det östliga partnerskapet

  • nya avtalsförhållanden
  • djupgående och omfattande frihandelsavtal
  • insatser för att uppnå viseringsliberalisering och en multilateral ram för att diskutera dessa frågor

Det östliga partnerskapet

  • ger en solid ram för multilateralt samarbete
  • underlättar ett fördjupat bilateralt samarbete med EU

Deltagande av samhället som helhet

Det östliga partnerskapet tar inte bara hänsyn till regeringar utan även:

• det civila samhällets synpunkter
• lokal och regionala myndigheters perspektiv
• företagsledares synpunkter
• parlamentariska församlingar

Multilateralt samarbete

Partnerländer delar många gemensamma utmaningar. Om de hanteras gemensamt främjas samarbete och utbyte av bästa praxis.

Multilateralt samarbete inom det östliga partnerskapet äger rum inom en rad olika frågor:

  • verka för stabila institutioner och en god samhällsstyrning, inklusive tålighet inför yttre förändringar
  • utveckla marknadsmöjligheter genom ekonomisk integration och handelsavtal
  • garantera energitryggheten och bättre sammankopplingar för energi och transport
  • öka rörligheten och personkontakterna med hjälp av förhandlingar inom ramen för viseringsdialogen

Bilateralt samarbete

Associeringsavtal

EU har lagt fram konkreta förslag för varje östligt partnerland genom en ny generation av associeringsavtal. Dessa ersätter de partnerskaps- och samarbetsavtal som ingicks med partnerländer i slutet av 1990-talet.

Tillsammans med de östliga partnerländerna har EU förhandlat fram en rad associeringsavtal som ska ge

  • förstärkt politisk associering
  • ökad politisk dialog
  • ett fördjupat samarbete om rättsliga frågor och säkerhetsfrågor

De utgör en reformplan som kommer att föra partnerländerna närmare EU genom att deras lagstiftning och standarder anpassas till EU:s. Detta kommer på ett påtagligt sätt att förbättra människors liv.

Frihandelsavtal

Som en del av associeringsavtalen har EU med Georgien, Moldavien och Ukraina slutfört förhandlingarna om ett djupgående och omfattande frihandelsområde som ska

  • förbättra tillgången till varor och tjänster
  • minska tullar, kvoter och handelshinder
  • säkra ett stabilt rättsligt klimat
  • anpassa praxis och normer

Aktuell status

  • Georgien, Republiken Moldavien och Ukraina: de associerings- och frihandels som ingicks 2014 tillämpas redan provisoriskt och har tagit förbindelserna mellan dessa partnerländer och EU till en ny nivå
  • Armenien, Azerbajdzjan och Vitryssland : EU kommer att följa en mer differentierad och skräddarsydd strategi för förbindelserna med dessa länder

Infografik över Viseringslättnader och viseringsliberalisering

Viseringslättnader och viseringsliberalisering Se fullständig informationsgrafik

Viseringsdialog

Partnerländerna inom det östliga partnerskapet har varit bland de första att dra nytta av partnerskapen för rörlighet, vilket har bidragit till att deras medborgare kan röra sig i Europa i en säker miljö.

Avtalen om förenklade viseringsförfaranden och återtagande främjar rörligheten för partnerländernas medborgare genom att viseringsförfarandena förenklas, och reglerar hanteringen av irreguljära migranters återvändande genom återtagandeavtal.

Med dialogerna om viseringsliberalisering tar EU gradvisa steg mot det långsiktiga målet om viseringsfrihet för medborgarna i vissa partnerländer inom det östliga partnerskapet.

I rådet

Ansvariga organ

Arbetsgruppen för Östeuropa och Centralasien hanterar alla aspekter av EU:s förbindelser och samarbete med länder i

  • Östeuropa: Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Moldavien, Georgien, Ryssland och Ukraina
  • Centralasien: Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan

Handelspolitiska kommittén ger även råd till och bistår kommissionen när den förhandlar om och ingår handelsavtal med partnerländerna inom det östliga partnerskapet.

Förhandlingar om internationella avtal med de östliga partnerländerna

Rådet deltar i alla skeden av förhandlingar om och antagande av internationella avtal med de 6 partnerländerna i Östeuropa och Sydkaukasien och

  • ger förhandlingsmandat
  • undertecknar avtalet på EU:s vägnar
  • antar det slutliga beslutet som gör det till EU-lag

I detalj

Medlemsstaternas företrädare måste ge sitt förhandlingsmandat för dessa särskilda avtal som omfattar områden med delad behörighet.

När förhandlingarna har avslutats fattar rådet beslut om undertecknande och ingående av avtalet på grundval av ett förslag från kommissionen och den höga representanten.

Rådet antar också det slutliga beslutet om att ingå avtalet, efter det att Europaparlamentet har gett sitt godkännande (krävs på områden som omfattas av urvalsförfarandet) och avtalet har ratificerats av alla EU-länder.

Rådet kan även anta ett beslut om att tillfälligt upphäva tillämpningen av ett internationellt avtal eller om att häva ett avtal. Rådet fattar beslut på grundval av ett förslag från kommissionen eller EU:s utrikesrepresentant.

Stöd till anordnandet av toppmöten inom det östliga partnerskapet

Det östliga partnerskapet skapar starkare kommunikationskanaler genom toppmöten på stats- och regeringschefsnivå.

De toppmöten som anordnas vartannat år och ger politisk vägledning för att ytterligare utveckla det östliga partnerskapet.

Europeiska rådets ordförande företräder EU utåt vid dessa toppmöten, oftast tillsammans med EU-kommissionens ordförande.

Det östliga partnerskapet håller dessutom årliga möten för utrikesministrarna från EU och de östliga partnerländerna. Dessa möten hålls i anslutning till möten i allmänna rådet eller utrikesrådet.

Toppmöten inom det östliga partnerskapet

24 november 2017 – Bryssel, Belgien

20–21 maj 2015 –  Riga, Lettland

28–29 november 2013 –  Vilnius, Litauen

29–30 september 2011 –  Warszawa, Polen

7 maj 2009 – Prag, Tjeckien